Mål
Huvudmålet är att barnet ska känna sig tryggt i en stimulerande miljö. Föräldrar ska känna sig trygga när de lämnar sitt barn. En trygg miljö för barnet, så att det kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vuxna ska vara bra förebilder som barnet kan lita på. Varje barn ska trivas på vår förskola. Barnet ska känna sig hemma, vara respekterat och vara en del i gruppen. Barnet skal få en sund känsla för egenvärde och utveckla självkänsla. Det ska vara roligt att vara på förskolan!
Det allmänna målet i montessoripedagogiken
Att försöka hjälpa barnet utveckla sig till en självständig personlighet. Barnet lär sig ta ansvar för sina egna handlingar och att känna medansvar för omgivningen och samhället som han/hon tillhör.
Några viktiga utgångspunkter
Barn är aktiva och har förmåga att utveckla sig själva. Vi tar vara på denna förmåga genom att erbjuda barnen en stimulerande miljö där de hittar saker som intresserar dem och passar deras mognad. Barns aktiviteter ska avbrytas så lite som möjligt. Därför är det också viktigt vid lämning under förmiddagen att föräldrar gör den dämpat och smidigt och inte ”stör” eller avbryter barnen i sin viktiga lek, så att förskolan kan fortsätta med lämningsmöjligheter mitt i verksamheten.
I den stimulerande miljön finns bland annat följande saker:
- Material för praktiska övningar
- sinnestränande material
- material för matematik, språk, natur, historia och geografi.
Material som stimulerar rollekar
Materialet finns i barnets höjd och möblerna i dess storlek. Montessorimaterialet ska användas på ett visst sätt som Montessoriläraren presenterar för barnet. Alla barn är olika och har olika behov. Det är därför viktigt att barn har frihet att själva välja sina aktiviteter. Montessorilärarens uppgift är att observera barnet för att upptäcka de “sensitiva perioderna” för att sedan kunna hjälpa honom/henne vidare. Att materiel står vackert inbjudande på rätt plats är viktigt för lusten att vilja arbeta.
Därför är det mycket viktigt även i föräldrarollen med förståelsen för ”arbetslusten”, t.ex. under möten och städning: att samma regler gäller när barnen är med sina föräldrar utanför verksamhetstiden, för att förskolan inte ska behöva begränsa barnens frihet dessa kvällar/tillfällen.
All onödig hjälp verkar hämmande på barns utveckling. Vi ger barnet tid att klara så mycket som möjligt själva, t ex vid av- och påklädning och vid matbordet. Att klara sig själv ger en känsla av tillfredsställelse. Samverkan med föräldrar sker genom att föräldern ser vikten av att inte hjälpa sitt barn ”i onödan” utan göra barnet självständigt, t.ex. hemma vid matbordet, städning av leksaker m.m.
Barnet tar medansvar för omgivningen. Han/hon får inte störa andra barn och vuxna och inte heller förstöra någonting.